NPF-guiden

Kunskapsbristen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i kombination med bristande samhällsresurser och samordning gör att många barn och unga med NPF inte får den hjälp de behöver. På Trygg-Hansa försäkrar vi hälften av alla individuellt försäkrade barn och varje dag möter vi föräldrar till barn och unga med NPF - vår förhoppning är att denna sajt, npfguiden, ska kunna hjälpa fler med vägledning och kunskap.

Från misstanke till diagnos

Som patient har man vissa rättigheter. Om du känner att du inte blivit bra bemött eller fått rätt vård kan du klaga där du fått vården. Det kan gälla allt från mindre problem till svåra situationer som har lett till skador. Du kan också göra en anmälan.

Vårdgaranti

Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att man ska få vård inom en viss tid. Vårdgarantin anger inte om vård ska ges eller vilken slags vård som ska ges, men när beslut har fattats ska den erbjudas inom vårdgarantins tidsgränser. I vissa fall kan vård i samband med NPF ingå i vårdgarantin. Ett exempel är Västra Götaland där man utökad vårdgarantin gällande bl.a. neuropsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Kontakta ditt landsting för att ta reda på vad som ingår i vårdgarantin där du bor. Läs mer om vårdgarantin här.

Missnöjd med vården?

Om du inte är nöjd med den vård som du fått eller är missnöjd med bemötandet, har du rätt att klaga och lämna synpunkter. När du klagar kan det vara bra att be om ett skriftligt svar för att i lugn och ro kunna läsa svaret och undvika missförstånd.

Det finns olika sätt att klaga om du är missnöjd med din vård:

• klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård

• kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller region

• anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

• anmäla till Diskrimineringsombudsmannen, DO

• göra en polisanmälan

Patientorganisationer kan ibland hjälpa dig med att klaga. De kan många gånger bedöma vilken instans det är bäst att framföra sina klagomål till och även hjälpa till med att göra en anmälan.

Klaga direkt hos vårdpersonalen

Det är bra att i första hand vända sig direkt till den läkare eller annan vårdpersonal som har undersökt och behandlat dig. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Du kan också alltid vända dig till chefen vid den enhet som du besökt, till exempel verksamhetschefen.

Patientnämnden

En patientnämnd, som ibland kallas förtroendenämnd, ska finnas i alla landsting och regioner. Dit kan du vända dig för att få råd och stöd, lämna synpunkter, klagomål och få information om dina rättigheter i vården. Du kan till exempel klaga över bemötande, diagnos, medicinering, avgifter, sekretessfrågor och vårdgaranti.

Av patientnämnden kan du till exempel få hjälp med:

• information om hur du kan klaga

• att berätta för de ansvariga vad du varit med om i vården

• kontakter med vårdpersonal

• att hitta till rätt myndighet

Patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården och det kostar inget att vända sig dit. Man kan ringa eller skriva till patientnämnden. För att få kontakt med din patientnämnd kan du fråga vårdpersonalen där du fått vård, eller söka mer information på ditt landstings eller din regions webbplats.

Patientombud

I några landsting och regioner finns särskilda patientombudsmän, som ibland även kallas patientombud eller patientvägledare. Om du till exempel känner dig illa bemött eller på annat sätt är missnöjd med vården, kan du kontakta patientombudet. Den personen kan hjälpa till och hänvisa vidare om du inte är nöjd med svaret eller bemötandet efter att först har vänt dig direkt till sjukvårdspersonalen.

IVO – inspektionen för vård och omsorg

Till IVO, kan du anmäla om du råkat ut för en vårdskada. Tycker du att patientsäkerheten varit dålig i samband med vård eller behandling kan du anmäla det också. IVO utreder dock som regel inte händelser som är mer än två år gamla. Alla vårdskador och händelser som skulle ha kunnat gå illa kan anmälas, oavsett om de sker i kommun, landsting, region eller i ett privat vårdföretag. Det är inte bara vårdpersonalens agerande som IVO utreder utan också vad det var som blev fel och varför. IVO ska komma med förslag på vad som behöver göras av vårdgivaren för att inte samma sak ska ske igen.

Både din anmälan och IVO:s beslut är offentliga handlingar och kan läsas av alla som vill. Läs mer om IVO här.

DO- Diskrimineringsombudsmannen

Om man anser sig osakligt särbehandlad utifrån kön, könsidentitet, könsuttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning, kan detta anmälas till DO. Läs mer här.

BUP, Habiliteringen, Barnhälsovården, psykiatrisk vård för vuxna

Ovan nämnda tillvägagångssätt för att uttrycka sitt missnöje med vård gäller även för problem med BUP, Habiliteringen, Barnhälsovården och psykiatrisk vård för vuxna.

Källa: 1177.se och Vantetider.se